substantiv ~t ~n
lyt·et●varaktig och tydlig brist i viktig kroppsfunktion
ngt åld.med.JFRcohyponym2mencohyponymhandikapp 1cohyponymfunktionshinder
lytesdrabbaddövheten var ett svårt lyteolyckan ledde inte till något lyte○äv. bildligtsjälslytesedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. lyte; till sv. dial. ljot, ljut ’ful; motbjudande’; trol. besl. med 2luta