verb ~de ~t
mäkl·ar●i ett fåtal uttryck
uppträda som förmedlande part vid förhandlingar och åstadkomma
förlikning e.d.
komm.mäkla fredmäkla en affärmäkla (ngt) (mellan ngra)sedan 1407öppet brev utfärdat av Anders Eriksson om gårdsöverlåtelse till domkyrkan i Skara (Svenskt Diplomatarium)fornsv. mäkla; av lågty. mekelen med samma betydelse, bildn. till maken ’göra’; jfr 3maka
Subst.:vbid1-251865mäklande,
vbid2-251865mäkling