Svensk ordbok 2009, webbversion

mäk`tig adjektiv ~t mäkt·ig1som har stor makt admin.allsmäktigen mäktig företags­ledarede mäktiga affärs­intressena○äv. försvagatsom har till­räcklig förmåga för viss upp­gift e.d. han var inte mäktig att beskriva sceneriethan är inte mäktig en så­dan själv­övervinnelsemäktig ngt/att+Vsedan mitten el. senare hälften av 1400-taletProsadikter från Sveriges medeltidfornsv. mäktogher; av lågty. mechtich med samma betydelse; bildn. till makt; jfr bemäktiga sig, 1mäkta 2som ger in­tryck av kraft admin.utstr.en mäktig demonstration för fredenhans mäktiga bas­röst○äv.som har väldiga och imponerande yttre mått JFRcohyponymmäktig 3 bergens mäktiga kurvoren mäktig sten­trappa vid fasadensedan ca 1400Klosterläsning3som har stor om­fattning i det av­seende som fram­går av samman­hanget; betr. volym, massa, styrka m.m. admin.kokk.utstr.ett mäktigt hög­tryck över Norska havetett mäktigt bölje­svall○äv. om födamycket mättande fläsk­pannkaka är en mäktig an­rättningsedan ca 1500Sex ekonomiska traktater