Svensk ordbok 2009, webbversion

mätress´ substantiv ~en ~er mätr·ess·enälskarinna vanligen till fram­stående person, ofta kung mest vid beskrivning av äldre förh.släkt.yrk.mätressväldeMadame de Pompadour, Ludvig XV:s mest berömda mätressngns mätress, mätress till ngnsedan 1680av fra. maîtresse med samma betydelse, till maître ’mästare’; av lat. magis´ter; jfr magister, mästare