Svensk ordbok 2009, webbversion

mätt adjektiv, neutr. ~ ●som har in­tagit till­räcklig mängd föda för att stilla hungern admin.fysiol.proppmätttvärmättäta sig mättsmör­gåsar blir man inte mätt av○äv. bildligtsom fått (mer än) nog av ngt han dog, mätt av ärahon är gammal och mätt på att levahon kunde inte se sig mätt på tavlanmätt (av/på ngt/att+V)mätt som en plättordentligt mätt​ efter två portioner rabarber­paj var han mätt som en plätt sedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)fornsv. mätter; bildn. till mat Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.Karin Boye, I rörelse (i Härdarna, 1927)