Svensk ordbok 2009, webbversion
må
`
lbrott
substantiv
~et
mål|brott·et
●
förändring till lägre tonläge hos rösten genom att stämbanden förlängs
i puberteten (särsk. hos pojkar)
komm.
tid.
komma i målbrottet
(i) målbrottet
sedan 1769