Svensk ordbok 2009, webbversion

mö`da substantiv ~n mödor möd·an●på­frestande arbets­insats både om fysiskt och intellektuellt arbete arb.JFRcohyponymansträngningcohyponymslit tankemödaförspilld mödafå lön för mödanär det mödan värt att protestera?kan du göra dig mödan att ringa upp henne?hon lade ner mycket möda på att över­tala honommed möda reste han sig från den bekväma soffanmödan (att+V)inte lämna ngn möda ospardan­stränga sig så mycket man kantrots uttryckets egentliga innebörd​ han lämnade ingen möda o­spard för att tillgodo­se gästernas behov lärda mödorforskningngt skämts.sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. möþa ’upp­rördhet; möda; trötthet’, till moþer ’o­road; matt; trött’; jfr ty. müde ’trött’