Svensk ordbok 2009, webbversion

möj`lighet substantiv ~en ~er möj·lig·het·en1det att vara möjlig NollJFRcohyponymeventualitet den före­slagna planens möjlighet betvivladesen kvartsfinal­plats låg in­om möjligheternas gränssedan 1507brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. möghelikhet; till möjlig 2möjlig ut­väg el. åt­gärd Nolldet fanns bara en möjlighet: att flydet fanns ingen möjlighet för dem att behålla huset○äv.tänkbart fall vi måste räkna med alla möjligheter○äv.till­fälle, chans hon ville få möjlighet att göra rätt för sigUSA har ofta kallats de o­begränsade möjligheternas landi reklamen talades det om ”möjligheternas varuhus”möjlighet (för ngn) (till ngt/att+V), möjlighet (för ngn) (att+V), möjligheten (av ngt)sedan 1712