Svensk ordbok 2009, webbversion
mör`ja
substantiv ~n
mörj·an1mjuk, sörjig massa
NollJFRcohyponym1sörjacohyponym1slamcohyponym1slask 1
sedan 1761fornsv. -myria (i eldmyria); urspr. ’ngt krossat’ och besl. med murken
2glödande aska med kolstycken
Nollsedan början av 1500-talet (i sammansättn. eld-)Läke- och örte-böcker