Svensk ordbok 2009, webbversion

mörs`are substantiv ~n äv. vard. mörsarn, plur. ~, best. plur. mörsarna mörs·ar·enen kort­pipig artilleri­pjäs som kastar projektilerna i starkt krökta banor mest histor.mil.JFRcohyponymhaubitscohyponymkastpjäs mörsarbatterisedan 1556av ty. Mörser ’mortel; mörsare’