Svensk ordbok 2009, webbversion
verb möttes mötts, pres. möts
möt·as1närma sig och passera varandra
trafik.JFRcohyponymmöta 1
bussarna möttes i en kurvamötas (ngnstans)sedan ca 1540fornsv. mötas ’komma samman’
2komma samman
sociol.JFRcohyponymmöta 2cohyponymråkas
vi möts på stationenmötas (ngnstans) (TID)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen3utkämpa tävling med varandra
spel.sport.JFRcohyponymmöta 3
lagen har mötts två gånger i årmötas (TID)sedan 1924Subst.:möte