Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
mackapär·en●(obestämt) föremål
gärna av mekaniskt slag
vard.tekn.JFRcohyponymmanick
någon sorts elektronisk mackapärsedan 1912sv. dial. mackapär ’konstig figur, grej; modig karl’; ev. ombildn. av det bibliska släktnamnet mackabéer