Svensk ordbok 2009, webbversion

magnificus [maŋni´-äv.maŋni`-] adjektiv, ingen böjning magni·fic·usadmin.pedag.rector magnificusserector sedan 1740av lat. magnif´icus ’prakt­full; härlig; ståtlig’, till ma´gnus ’stor’; jfr magnat, magnifik