Svensk ordbok 2009, webbversion
magnificus
[
maŋni
´
-
äv.
maŋni
`
-
]
adjektiv
,
ingen
böjning
magni·fic·us
admin.
pedag.
rector magnificus
se
rector
sedan 1740
av lat.
magnif
´
icus
’praktfull; härlig; ståtlig’, till
ma
´
gnus
’stor’; jfr
magnat
,
magnifik