Svensk ordbok 2009, webbversion

majus´kel substantiv ~n majuskler maj·uskl·er●stor bok­stav i hand­skriven text mest vid beskrivning av äldre förh.bok.MOTSATSantonymminuskel JFRcohyponym1versal sedan 1869av lat. majus´culus ’något större’, till ma´jus, neutrum av ma´jor ’större’; jfr major