Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
makt|bal·ans·en●jämvikt i det militära styrkeförhållandet
mellan stater med gemensam intressesfär
samh.JFRcohyponymterrorbalans
en känslig maktbalansmaktbalansen i Europa rubbades genom Tysklands ensidiga upprustning på 1930-taletmaktbalans (mellan ngra), maktbalans (med ngt)sedan 1917