Svensk ordbok 2009, webbversion
mak`tfördelning
substantiv ~en ~ar
makt|för·del·ning·en●uppdelning av (samhällelig) makt på flera maktcentra
särsk. i liberal politisk teori om uppdelning på lagstiftande, verkställande och dömande makt
samh.MOTSATSantonymmaktkoncentration
maktfördelningsprincipenmaktfördelningen mellan EU:s medlemsländer och Brysselmaktfördelningen mellan stat och regionermaktfördelning (mellan ngra)sedan 1904