Svensk ordbok 2009, webbversion

ma`lört substantiv ~en mal|­ört·enen korg­blommig krydd­växt med bitter smak anv. bl.a. som brännvinskrydda bot.kokk.psykol.malörtsbrännvinäv. om dryck kryddad med mal­örtJFRcohyponymvermouthcohyponym2beskcohyponymabsint äv. om när­besläktade (vilda) arterfältmalörtstrandmalört(en droppe) malört i glädjebägarenngt som (i viss mån) förstör glädjenmånga är glada över att landet är fritt, men landets dystra historia och dagens fattigdom är en droppe mal­ört i glädje­bägaren sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. mal­ört; eg. ’ört mot mal’, till mal 1 och ört