Svensk ordbok 2009, webbversion

mall substantiv ~en ~ar mall·en●före­bild eller hjälp­medel för konstruktion med samma form som det som ska konstrueras; spec. vid upp­ritning av krok­linje samt vid skepps­byggnad af.JFRcohyponymmönster 1 ritmallellipsen ritas efter mallenmallarna spikas till kölresningen○äv.fast­ställd struktur att ta ledning av rättningsmallde litade för mycket på att det fanns lösningar enligt en färdig mallen mall (för ngt)sedan 1691ur lat. mod´ulus ’mått­stock; mått’; jfr modell, modus