substantiv ~n mandibler
mand·ibl·er●rörlig käke
om underkäken hos ryggradsdjur och människa el. om vardera käken i det övre käkparet hos insekter och kräftdjur m.fl.
anat.med.zool.JFRcohyponymmaxill
sedan 1840av lat. mandi´bula med samma betydelse, till man´dere ’(att) tugga’