Svensk ordbok 2009, webbversion

manikyr [-ky´r] substantiv ~en mani·kyr·en●hand­vård särsk. nagelvård kläd.JFRcohyponympedikyr manikyr (av ngt)sedan 1904av fra. manucure ’manikyr(ist)’; till lat. man´us ’hand’ och cura´re ’vårda’; jfr 1manifest, manschett, manufaktur, manuskript, pedikyr