Svensk ordbok 2009, webbversion

manschett´ substantiv ~en ~er mansch·ett·en1(bred) ärm­linning på skjorta m.m. kläd.manschettknapp○äv. som symbol för högre samhälls­klassi sammansättn. manschettyrkedarra på manschettenvara rädd eller nervös​ en riktig poker­spelare darrar aldrig på manschetten; ledningen har aldrig darrat på manschetten när det gäller att av­skeda med­arbetare som inte håller måttet sedan 1671av fra. manchette med samma betydelse, diminutiv av manche ’hand’; till lat. man´us ’hand’; jfr manikyr 2liten bricka som fungerar som droppskydd nederst på stearin­ljus heminr.ljusmanschettsedan 1884