Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
mar·in1som har att göra med havet
admin.mil.sjö.JFRcohyponymmaritim
marinmålaremarin botanik○äv. om havsblå färgmarinblåtthennes kläder gick gärna i marintsedan 1846av fra. marin ’havs-’; av lat. mari´nus med samma betydelse, till mar´e ’hav’; jfr mar- 1
2som har att göra med sjömilitära förhållanden
admin.sjö.marinsoldatmarinstabmarina styrkorsedan 1923
substantiv ~en ~er
mar·in·en1vanligen best. f. sing.
försvarsgren som innefattar ett lands sjöstridskrafter
förr äv. kustartilleriet
mil.sjö.JFRcohyponymflygvapencohyponymarmé
han var kadett i marinensedan 1771av fra. marine med samma betydelse; till 1marin
2målning med havsmotiv
konstvet.måla marinerhon ställer ut mariner och landskapsmålningarsedan 1841