Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
mast·en●upprest stångliknande konstruktion som bär upp segel
på fartyg
af.sjö.masthålmasttoppfockmastresa en mastfälla en mast○äv. om liknande anordning med andra användningarflaggmastradiomastsegla för om mastentjänstgöra ombord som vanlig (underordnad) sjöman
han var en äventyrare som hade seglat för om masten på otaliga skutor
sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. mast; av lågty. mast ’stång; mast’