Svensk ordbok 2009, webbversion

medal´j substantiv ~en ~er med·alj·enmyntliknande metall­stycke som an­vänds som belöning eller för att stad­fästa minnet av ngt präglat el. gjutet med figurer och inskription; spec. i sportmästerskap som belöning för första, an­dra el. tredje plats samh.spel.sport.JFRcohyponymorden 2cohyponymdekoration 2 medaljbandmedaljgravörmedaljhoppmedaljregnmedaljsamlingbronsmedaljguldmedaljsilvermedaljmedalj för berömliga gärningarSverige fick tre medaljer vid VMmedaljens baksidasebaksida medaljens framsidaseframsida sedan 1675av fra. médaille; av ita. medaglia med samma betydelse, eg. ’metallmynt’; bildn. till metall Gärna medalj men först rejäl pension.Text på socialdemokratisk affisch inför folkomröstningen om ATP 1957