substantiv ~en ~ar
med|brotts·ling·en●medhjälpare (till ngn) vid brott
jur.samh.yrk.han har utpekats som medbrottsling till NNngns medbrottsling, medbrottsling till ngnsedan 1805Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
med|brotts·ling·en●medhjälpare (till ngn) vid brott
jur.samh.yrk.han har utpekats som medbrottsling till NNngns medbrottsling, medbrottsling till ngnsedan 1805