Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dgång substantiv ~en ~ar med|­gång·enfort­löpande goda resultat av verksamhet NollMOTSATSantonymmotgång JFRcohyponymframgång medgångsspelaremå lycka och medgång följa digmedgång (i ngt)sedan 1469Heliga Mechtilds uppenbarelserfornsv. mädhganger