Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dhjälp substantiv ~en med|­hjälp·enmed­verkan som under­lättar genom­förandet av ngt särsk. jur.jur.JFRcohyponymbistånd medhjälp till brottmedhjälp (till/vid ngt)sedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. mädhhiälp