Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dverkan substantiv, best. f. ~, n-genus med|­verk·andet att med­verka jur.av­talet blir värde­löst utan aktiv medverkan från båda parteren soaré med medverkan av flera kända skåde­spelarespec. jur.medverkan till brottmedverkan (till ngt/SATS)sedan 1558