substantiv ~en ~er
mel·on·en●en stor, oval eller klotrund, odlad frukt som har hög halt av vatten
och som mest äts som dessert
bot.kokk.JFRcohyponymvattenmelon
melonklyftahonungsmelonnätmelonsockermelon○äv. om motsvarande örtmelonen tillhör familjen gurkväxtersedan 1541via ty. och senlat. till grek. melopep´on med samma betydelse, till me´lon ’äpple’ och pep´on ’mogen’; jfr marmelad