substantiv ~n ~er
meto·nymi·er●(oegentlig) användning av ett ord som innebär att ordet får beteckna ngt som på ngt sätt står i samband med den företeelse ordet egentligen betecknar
språkvet.JFRcohyponymmetafor
i satsen ”hela salongen applåderade” har vi ett exempel på metonymisedan 1795av grek. metonymi´a ’förändring av namn’