Svensk ordbok 2009, webbversion

mi`dja substantiv ~n midjor midj·anbålens smalaste del mellan bröst­korg och höfter med.SYN.synonymliv 4 midjehöjdmidjeviddhennes tråd­smala midjahan lade armen om hennes midjaäv. om mot­svarande del av klädes­plaggmidjebandett par jeans med låg midjaen kritstrecks­randig dräkt, in­svängd i midjanbyxorna satt åt i midjan(i/om) midjansedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. midhia, bildn. till miþer, adj., ’som befinner sig i mitten’; jfr mid-