Svensk ordbok 2009, webbversion
mi`dvinter
substantiv ~n midvintrar
mid|vintr·ar●den mörkaste delen av vintern
kring vintersolståndet
tid.midvinterköldmidvinternatt(under) midvinternsedan 1400–25 (i sammansättn. -tid)Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. midhvinter