Svensk ordbok 2009, webbversion

miniaty´r substantiv ~en ~er mini·at·yr·en1ofta i sammansättn. mycket liten före­trädare för viss typ utstr.miniatyrberättelseminiatyrgevärminiatyrstatäv.stark förminskning den grekiska stads­staten var en värld i miniatyr(i) miniatyrsedan 1717av fra. miniature med samma betydelse, till lat. min´ium ’mönja, cinnober’, med an­slutning till lat. min´or ’mindre’; jfr 1minus, 1mönja 2konstnärlig fram­ställning i mycket litet format konstvet.miniatyrmålerien ut­sökt miniatyr av Holbeinsedan 1688