Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
mini·at·yr·en1ofta i sammansättn.
mycket liten företrädare för viss typ
utstr.miniatyrberättelseminiatyrgevärminiatyrstat○äv.stark förminskning
den grekiska stadsstaten var en värld i miniatyr(i) miniatyrsedan 1717av fra. miniature med samma betydelse, till lat. min´ium ’mönja, cinnober’, med anslutning till lat. min´or ’mindre’; jfr 1minus, 1mönja
2konstnärlig framställning i mycket litet format
konstvet.miniatyrmålerien utsökt miniatyr av Holbeinsedan 1688