Svensk ordbok 2009, webbversion

mo`gen adjektiv moget mogna mogn·are1fullt ut­vecklad genom inne­boende krafter admin.kokk.psykol.tid.JFRcohyponym1vuxen 2 bölden var mogen, så den kunde skäras bort○spec. om ung människa (el. handling)till­räckligt ut­vecklad för klokt och ansvars­fullt handlande brådmogenskolmogenså ung och än­då så mogenett moget svar av femton­åringenhon var mogen för större upp­gifter○spec. äv. om frukt e.d.färdig att äta saftiga, mogna apelsinerbananen är nästan väl mogenbjörn­bären är mogna först i september○ofta (förskönande) om inte helt ung persondans för mogen ungdom○äv. med konstruktionsväxlingmogen danshon var vacker än­nu vid rätt mogen åldermogen (för ngt/att+V), mogen (ngt/att+V)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. moin, moghin, till sv. dial. mo sig ’mogna’ 2färdig för viss behandling el. visst agerande admin.huset var moget att rivasfrågan var mogen för besluttiden var mogenär vi mogna för en kopp kaffe nu?○äv.grundlig efter moget över­vägande bestämde hon sig för att tacka nejmogen (för ngt/att+V), mogen (att+V)sedan 1623