Svensk ordbok 2009, webbversion

mojna [måj`-] verb ~de ~t moj·narminska i styrka om vind meteorol.utstr.JFRcohyponymstillna vinden mojnade mot kvällenäv. bildligtsorlet mojnade så småningommojnasedan 1855till 1moj Subst.:vbid1-247197mojnande