Svensk ordbok 2009, webbversion
mojna
[
måj
`
-
]
verb
~de ~t
moj·nar
●
minska i styrka
om vind
meteorol.
utstr.
JFR
cohyponym
stillna
vinden mojnade mot kvällen
○
äv. bildligt
sorlet mojnade så småningom
mojna
sedan 1855
till
1
moj
Subst.:
vbid1-247197
mojnande