substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
morf·em·et●minsta språkliga enhet med självständig betydelse
om ord el. del av ord
språkvet.JFRcohyponymgrafemcohyponymordled
morfemanalysavledningsmorfemböjningsmorfemordet ”järnvägen” består av tre morfem: ”järn”, ”väg” och ”-en”sedan 1898av fra. morphème med samma betydelse; till grek. morphe´ ’form’