Svensk ordbok 2009, webbversion

morgonstund [mår`(g)ån-] substantiv ~en ~er morgon|­stund·en●stund på morgonen tid.en tidig morgonstund○spec. i ett hög­tidligt ut­trycki arla morgonstundmorgonstund har guld i mun(d) den som är tidigt uppe (och arbetar) får mycket ut­rättat​ han lever efter mottot morgon­stund har guld i mun och börjar arbeta flera timmar före sina kolleger sedan början av 1500-taletNya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikornafornsv. morghonstund; idiomet morgon­stund har guld i mun(d) (1665) efter ty. Morgenstunde hat Gold im Munde med samma betydelse