Svensk ordbok 2009, webbversion

mo`rot substantiv ~en morötter mo|­rot·enen närings­rik, lång­sträckt rot­frukt med röd­gul färg kokk.morotsfärgadmorotslandmorotspurémorotssaftrå­rivna morötterskala moröttermoroten är rik på karotinkalops med morötteräv. om mot­svarande växtäv. bildligtbelöning som ställs i ut­sikt för visst arbete Englandsresan var en effektiv morot för klassenmorot(en) och piska(n) (löfte om) belöningar och bestraffningarkommunen an­vänder både mo­rot och piska för att få in­vånarna att leva miljö­vänligt sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. mororot; efter lågty. morwortel med samma betydelse, till more ’mo­rot’ och wortel ’rot’; jfr murkla