Svensk ordbok 2009, webbversion

mull`ig adjektiv ~t mull·igsom har rundade former särsk. om kvinna (el. kropps­del); ibl. med bi­betydelse av (hjärte)värme admin.form.med.psykol.JFRcohyponymfyllig 1cohyponymrundnätt mulliga armaren mullig blondinäv. bildligtmulliga gitarr­slingormullig mansgrissemansgris sedan 1844jfr sv. dial. mulla ’fyllig kvinna’; jfr äv. ty. mollig ’mjuk; tjock’; av o­visst urspr.