substantiv ~n murbräckor
mur|bräck·an●ett krigsredskap med en upphängd, svängande stock för nedbrytning av befästning
i medeltida belägringskonst (före krutet)
histor.mil.○äv. bildligt om ngt som banar vägen för genombrott o.d. (både konkret och abstrakt)laget behövde en murbräcka längst framskolan kan vara en murbräcka mot segregationsedan ca 1635till 1bräcka