Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
neutr., plur. ~, best. plur. ~en, best. f. sing. saknas
mygg·en●vanligen plur. (med koll. betydelse)
mygga
zool.myggmedelmyggoljamyggplågaett moln av mygg fyllde luftendet var omöjligt att hålla myggen bortasila mygg och svälja kamelerhänga upp sig på småsaker men låta allvarliga missförhållanden passeraurspr. bibl.
många tycker att poliserna silar mygg och sväljer kameler när de bötfäller cyklister men inte gör något åt villainbrott
skjuta mygg med kanoner
använda onödigt starka (och kanske ineffektiva) medelmot ngt oönskat
att behandla relativt ofarliga sjukdomstillstånd med antibiotika kan innebära att man skjuter mygg med kanoner
sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. myg; trol. av ljudhärmande urspr.; jfr midget-