Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. nämnarn, plur. ~, best. plur. nämnarna
nämn·ar·en●uttryck under bråkstrecket i allmänt bråk
mat.JFRcohyponymtäljarecohyponymkvot 1
i bråket 3/4 är nämnaren 4minsta gemensamma nämnare till 1/2 och 1/3 är 6○äv. bildligt om likhet som i vissa avseenden förenar olika företeelseri vissa uttryck
de båda partierna sökte en minsta gemensam nämnare som kunde utgöra grund för ett samarbetesedan 1584till nämna