Svensk ordbok 2009, webbversion

`sbränna substantiv ~n näsbrännor näs|­bränn·ankraftig tillrätta­visning komm.JFRcohyponymminnesbetacohyponym1skrapa 2 få (sig) en näsbrännarektorn gav pojkarna en ordentlig näsbrännasedan 1506brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. näsa bränna; jfr sv. dial. näs­bränna ’skarpt tillrätta­visa ngn’