Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n nässlor
nässl·an●typ av småblommig ört som har motsatta blad och (vanligen) brännhår
och ofta utgör ett svårt ogräs
bot.brännässlaetternässlanässelväxtett stånd med nässlor framför uthuset kunde vålla obehag i mörkretsedan förra hälften av 1300-taletHelsinge-Lagenfornsv. nätla, näsla, nälla; trol. av forneng. eller lågty. netele med samma betydelse; besl. med nät