Svensk ordbok 2009, webbversion

näss`la substantiv ~n nässlor nässl·antyp av små­blommig ört som har mot­satta blad och (vanligen) bränn­hår och ofta ut­gör ett svårt o­gräs bot.brännässlaetternässlanässelväxtett stånd med nässlor fram­för ut­huset kunde vålla o­behag i mörkretsedan förra hälften av 1300-taletHelsinge-Lagenfornsv. nätla, näsla, nälla; trol. av forneng. eller lågty. netele med samma betydelse; besl. med nät