Svensk ordbok 2009, webbversion

`dig adjektiv ~t nöd·ig1nöd­vändig formelltadmin.ta med nödig ut­rustningvid­ta nödiga försiktighets­åtgärdersedan 1589efter ty. nötig med samma betydelse 2som (o­medelbart) behöver ut­rätta sina natur­behov särsk. om små­barn vard.admin.fysiol.kissnödigminstingen var nödigsedan 1889till fornsv. nöþogher ’tvungen’; jfr nödga