Svensk ordbok 2009, webbversion

`dsaka verb ~de ~t nöd|­sak·arnödga mindre brukl.komm.den miss­tänkte nödsakades att an­lita advokatnödsaka ngn att+V, nödsaka ngn till ngt/att+Vsedan 1703till fornsv. nödhsak ’tvingande orsak, nöd­tvång’; av lågty. notsake ’ngt nöd­vändigt’; jfr rannsaka Subst.:vbid1-263382nödsakande