Svensk ordbok 2009, webbversion

`dvändig adjektiv ~t nöd|­vänd·igsom inte får saknas i ett samman­hang av visst slag; ofta med före­ställning om tvång e.d. admin.JFRcohyponymoundgängligcohyponymerforderligcohyponymofrånkomlig nödvändiga spar­åtgärderen nödvändig till­sats i kostendet var nödvändigt med mer träningspec. i vetenskapliga samman­hanglogik, mat. m.m.en nödvändig bestämningen nödvändig men inte till­räcklig förut­sättningi adverbiell an­vändning äv.nöd­vändigtvis barnen skulle nödvändigt ha glassom du nödvändigt vill, så följer jag mednödvändig (för ngn/ngt) (att+V)ett nödvändigt ontett problem som inte går att und­vikasedan 1645av ty. notwendig med samma betydelse; till nöd och 2vända; jfr invändig, utvändig Att segla är nödvändigt, att leva är icke nödvändigt.Efter ett yttrande tillskrivet den romerske fältherren och statsmannen Pompejus (100-talet f.Kr.)