Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
nöd|vänd·ig●som inte får saknas
i ett sammanhang av visst slag; ofta med föreställning om tvång e.d.
admin.JFRcohyponymoundgängligcohyponymerforderligcohyponymofrånkomlig
nödvändiga sparåtgärderen nödvändig tillsats i kostendet var nödvändigt med mer träning○spec. i vetenskapliga sammanhanglogik, mat. m.m.en nödvändig bestämningen nödvändig men inte tillräcklig förutsättning○i adverbiell användning äv.nödvändigtvis
barnen skulle nödvändigt ha glassom du nödvändigt vill, så följer jag mednödvändig (för ngn/ngt) (att+V)ett nödvändigt ontett problem som inte går att undvikasedan 1645av ty. notwendig med samma betydelse; till nöd och 2vända; jfr invändig, utvändig
Att segla är nödvändigt, att leva är icke nödvändigt.Efter ett yttrande tillskrivet den romerske fältherren och statsmannen Pompejus (100-talet f.Kr.)