Svensk ordbok 2009, webbversion

nöj`e substantiv ~t ~n nöj·et●verksamhet som ger (ytligare eller till­fälligare) lust­känsla genom aktiv handling el. passivare mot­tagande psykol.scen.fritidsnöjeutomhusnöjedet är ett sant nöje att seglaatt planera resan är halva nöjetde förenade nytta med nöje genom att förlägga konferensen till Västkusten○äv. med ton­vikt på lust­känslanJFRcohyponymglädjecohyponymnjutning finna nöje i små­saker○ofta i artighets­fraserjag har nöjet att presentera NNTack för all din hjälp! – Det var ett rent nöjeDet var roligt att träffa dig! – Nöjet är helt på min sida○äv. om o­lika slag av kultur och under­hållning (ibl. dock i viss mots. till mer seriösa kultur­yttringar)nöjesindustrinöjesmagasinbio är det enda nöje stan har att erbjuda(ha) nöje (av ngn/ngt), nöjet (att+V), nöjet (med ngt/att+V)för nöjes skullseskull göra ngn det nöjetglädja ngn (med ngt)ngt åld.​ vill du göra mig det nöjet att följa med på en rid­tur? med nöjegärna​ texten är rappt och skickligt skriven och man läser den med nöje mycket nöje!ha det så trevligt!​ mycket nöje på resan! sedan 1621jfr fornsv. nöghe ’till­räcklighet; tillfreds­ställelse’; bildn. till nog