Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n nötväckor
nöt|väck·an●en liten knubbig, gråblå och vit fågel som klättrar på trädstammar
lika ledigt uppåt som nedåt och utan att använda den korta stjärten som stöd
zool.nötväckan sprang upp och ner för stammen och letade efter insekter, puppor och larver i barkens sprickor○äv. om närbesläktade arterkorsikansk nötväckasedan 1740till 1nöt och fornsv. väkia ’hugga hål (i isen)’; jfr 1vak, 2väcka