substantiv ~n ~r
na|bor·na●granne eller närboende
jur.yrk.○ibl. äv.person i grannland
våra nabor norrmännensedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. naboe, till na- ’nära’ och boe ’bebyggare’; jfr 1bo, 1nå, åbo
Svensk ordbok 2009, webbversion